Vad är astma?

Astma har ökat stadigt de senaste 50 åren och sjukdomen är framförallt vanlig i den industrialiserade världen. I Sverige är runt 10 procent av alla barn och vuxna drabbade, bland barn något fler pojkar än flickor. Men vad är egentligen astma?

Astma är en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor som gör att musklerna runt luftrören lättare drar ihop sig och slemhinnan i luftrören svullnar. Det innebär att luftflödet till lungorna begränsas, vilket kan leda till hosta och andnöd. Slembildning, pipande ljud i bröstet och besvär i näsan och bihålorna är också vanliga symtom på ett astmaanfall.

Det står inte helt klart vad som orsakar astma men mycket tyder på att luftföroreningar, allergier, dålig inomhusmiljö och kemikalieanvändning har bidragit till ökningen i antalet astmafall. Ärftlighet spelar också en stor roll, då risken att få astma ökar betydligt om en eller båda föräldrarna bär på anlagen. Sjukdomen bryter oftast ut i barndomen men kan starta i vilken ålder som helst.

Astma brukar delas in i två undergrupper: Allergisk astma, som är den vanligaste astmaformen hos barn och ungdomar, och icke-allergisk astma, som dominerar bland vuxna. Allergisk astma utlöses om man kommer i kontakt med sådant som man är överkänslig mot, vanligtvis pollen, pälsdjur eller kvalster. Kroppens antikroppar sätter då igång en allergisk reaktion i form av astma.

Icke-allergisk astma kan utlösas av luftvägsinfektioner (oftast virus), kall luft, vissa läkemedel, irriterande ämnen som parfym, tobaksrök, avgaser och fysisk ansträngning.

Astma påverkar alla på olika sätt och till olika grad. De flesta astmatiker har en lindrig form av sjukdomen och kan leva helt normala liv utan att uppleva några anfall. Men en del drabbas av svår eller kronisk astma, då luftrörsproblemen är ständigt kännbara, och för dem kan astman leda till allvarliga eller rent av livshotande besvär. Typiskt för astmatiker är att lungfunktionen varierar i perioder - från svår andnöd och slem i luftrören den ena dagen till inga besvär alls nästa dag. Astma kan inte botas och betraktas därför som en kronisk sjukdom, men om astman debuterar i barndomen är chansen relativt god att symtomen blir mildare med åren. Så kallad förkylningsastma hos barn under två år kan i vissa fall växa bort. Hos vuxna kan sjukdomen med stor framgång behandlas med luftrörsvidgande medicin och inhalationskortison. Obehandlad astma kan däremot begränsa förmågan att leva ett aktivt liv och dessutom leda till onödiga sjukhusvistelser.

Om du upplever symtom som tung andning, pipande och väsande ljud när du andas, långvarig hosta eller andnöd i samband med förkylning eller när du anstränger dig fysiskt, kontakta din lokala vårdcentral. Där kan du få mer information om astma och boka tid för en läkarundersökning. Läkaren kartlägger först sjukdomshistoria och symtom, och gör sedan ett eller flera lungfunktionstest för att avgöra om astma ligger bakom besvären. I regel görs även ett blodprov eller ett så kallat pricktest för att testa för allergier.