Skillnad mellan KOL och astma

Det finns två typer av obstruktiva lungsjukdomar, astma och KOL. Astma kännetecknas av att lungfunktionen, hos de flesta astmatiker, oftast är normal medan personer med KOL aldrig har normal lungfunktion, de har kronisk obstruktion. Vare sig astma eller KOL är klart avgränsade sjukdomar utan kan sägas representera två olika sjukdomsgrupper inom vilka det kan finnas olika typer av sjukdomsyttringar.

Vid astma brukar det finnas en stor känslighet för luftburna ämnen i omgivningen som, när de inandas, ger upphov till irritation och astmasymtom som hosta, pipande andning och andnöd. Personer med KOL kan också få besvär i samband med inhalation av irriterande ämnen men ofta inte i samma utsträckning som astmatikerna. Astma debuterar ofta i barndomen eller ungdomen (men kan hos ett fåtal debutera vid högre ålder) och förekommer inte sällan tillsamman med allergi mot lövträd, pälsdjur, kvalster och/eller andra allergiutlösande ämnen, s k allergen. Astma debuterar ofta med akuta besvär och behandling leder ofta till att de flesta astmatiker kan leva ett liv utan eller nästan helt utan symtom. Astmatikerna har, liksom personer med KOL, försämringsperioder som kan utlösas av infektioner, allergiexponering och andra faktorer. Astma leder inte emfysem och andningsinvaliditet och det är ovanligt med dödsfall på grund av astma.

Personer som har KOL har ofta fått sin sjukdom senare i livet, sjukdomen är ovanlig före 45 års ålder och det finns ingen koppling mellan allergi och KOL. Sjukdomen debuterar ofta långsamt och personer med KOL brukar kunna "vänja" sig vid att ha symtom. Man kanske inte tänker på att konditionen långsamt blir sämre och att man blir mer och mer andfådd vid allt mindre ansträngning. Man kanske inte uppmärksammar ett samband mellan KOL och att man under senare år har allt fler och allt långvarigare luftvägsinfektioner. Hos dem med svårast KOL utvecklas andningsinvaliditet vilket ofta medför begränsningar i det dagliga livet och, förutom ovan nämnda symtom, till en onormal trötthet som kvarstår även om man vilar.

Vid andra typer av lungsjukdomar som medför försämrad ventilation är resultaten av spirometri oftast inte av obstruktiv natur, utan av restriktiv. Med restriktiv lungfunktionsnedsättning menas att lungorna generellt är "för små". Denna typ av lungfunktionsnedsättning observeras vid lungfibros, olika sjukdomar som uppkommer vi inhalation av oorganiskt material (silikos, asbestos mm), neurologiska sjukdomar, etc.