Hur ställs astmadiagnos hos barn?
Sjukdomshistorien, eller anamnesen som det kallas med ett finare ord, är viktig för att doktorn ska kunna ställa astmadiagnos hos barn. Små barn kan inte genomgå en undersökning av lungfunktionen och då är faktiskt anamnesen den enda metoden.
Här finns dock ett vanligt problem: Barn som haft astma en tid har ofta vant sig vid sin sjukdom. De uppfattar att de mår bra trots att de inte får tillräcklig behandling. Därför är det också vanligt att barn visar förvåning efter sin behandling över att de kunde må så mycket bättre.
Naturligtvis lyssnar doktorn med stetoskop på lungorna men om barnet inte har ett pågående astmaanfall kan man sällan höra någon skillnad på ett barn med astma och ett friskt barn.
En annan metod som används för att diagnostisera astma är spirometri. Då får barnet andas och blåsa ut genom ett munstycke kopplat till en apparat som mäter lungornas förmåga. Spirometri kan användas på de flesta barn från fem års ålder.
Man kan även göra en NO-mätning, där man mäter mängden kväveoxid som barnet andas ut. Det är en ganska ny teknik som fått mycket uppmärksamhet de senaste åren. Teorin är att kväveoxid bildas i luftrören om det finns en inflammation.
Ytterligare en metod för att diagnostisera astma är en så kallad PEF-kurva: PEF är ett mått på det snabbaste luftflödet en person kan åstadkomma vid maximal utblåsning och kan mätas hemma med en enkel apparat. Man blåser helt enkelt varje morgon och kväll under två veckor och får på det sättet ett PEF-värde.
Läs mer om diagnos av astma.
Har du astma?
Mellan åtta och tio procent av Sveriges befolkning lider av astma. Vad vi vet. Många fler kan vara drabbade utan att ha fått en diagnos.