Hur får man diagnosen astma?

En astmadiagnos ställs med hjälp av din sjukdomshistoria tillsammans med olika läkarundersökningar. Ofta görs ett allergitest, en lungfunktionsundersökning (spirometri) samt en mätning av kväveoxidhalten i utandningsluften alternativt ett ansträngningstest. Ibland behöver man också göra mer avancerade undersökningar för att ställa diagnosen astma.

Särskilt hos små barn baserar sig astmadiagnosen på den information som föräldrarna ger. Doktorn lyssnar på lungorna, kartlägger riskfaktorer som exempelvis ärftlighet samt kontrollerar om snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel lindrat andningsbesvären. Ibland behövs även en röntgenundersökning för att kunna utesluta att andra mer sällsynta orsaker ligger bakom symtomen.

En spirometriundersökning görs för att bedöma lungornas funktion vad gäller volym och flöde. En sådan undersökning kan oftast göras från tidig skolålder. Spirometriundersökningen innebär att man får blåsa ut luft genom ett munstycke kopplat till en spirometriapparat.

Vanligast är en så kallad dynamisk spirometri, som utförs på många av landets vårdcentraler. Detta är en bra metod för att ställa diagnosen astma men också för att följa upp att en ordinerad behandling är tillräckligt effektiv.

När man har fått sina spirometriresultat jämförs dessa mot framtagna normalvärden som är uppdelade efter kön, ålder, vikt och längd. En annan mer ovanlig form av spirometri är statisk spirometri. Den kan i sällsynta fall behöva utföras men kräver då avancerad utrustning.

PEF står för Peak Expiratory Flow, och en PEF-mätning visar den maximala lufthastigheten vid utandning. PEF-värdet ger en bild av luftrörens storlek och funktion. Sammandragningen av luftrören som kännetecknar astma ger en försämring av PEF-värdet. Fördelen med en PEF-undersökning är att den är enkel att genomföra. PEF-mätningar kan börja göras på barn redan vid 5-7 års ålder. En PEF-mätning kan också göras i hemmet och ger då en uppfattning om variationer i lungfunktionen under en längre period.

Eftersom astmasymtom ofta uppträder under belastning, kan ett ansträngningstest genomföras med hjälp av löpband eller testcykel. I samband med ansträngningen kan doktorn lyssna på lungorna och mäta lungfunktionen, före och efter 6 - 8 minuters ansträngning.

Ett reversibilitetstest kan utföras med PEF eller spirometriundersökning. Reversibilitetstestet går ut på att man först mäter lungfunktionen med hjälp av PEF eller spirometri utan medicinering. Därefter ges snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel och efter cirka 15 minuter görs en ny PEF eller spirometriundersökning. Man kan då se om skillnaderna i resultat är så stora att det beror på astma.

Läs mer om diagnos av barnastma.