Vad finns det för medicin mot astma?

För att du ska kunna leva ett aktivt liv utan begränsningar är det viktigt att du får rätt astmamedicin och rätt astmainhalator. Det finns i stort sett två typer av läkemedel mot astma: förebyggande medicin som minskar den underliggande inflammationen i luftrören och luftrörsvidgande medicin som används vid behov, till exempel vid akuta besvär eller för att undvika att astman försämras under träning. Oftast andas medicinen in med en astmainhalator.

Målet med medicineringen är att du ska vara fri från symtom och att dina lungor ska fungera normalt. För att nå dit är det viktigt att du följer din läkares behandlingsplan och tar din förebyggande astmamedicin regelbundet, även om du periodvis tycker att du mår bra. Det är viktigt att du är trygg med din inhalator och vet när du har gjort rätt - och ännu viktigare att du vet när du gjort fel (för fel gör man ibland lite till mans) så att du kan korrigera felet och får i dig den dos du skall ha. Att strunta i medicineringen kan nämligen leda till att inflammationen på lång sikt förvärras. Om du är gravid eller ammar är det extra viktigt att du följer läkarens rekommendationer och tar din astmamedicin regelbundet. Det är bra om du kan lära dig att känna igen de tidiga symtomen på astma, så att du kan öka din medicinering i god tid och undvika ett astmaanfall. Det kan till exempel vara att du blir mer andfådd än vanligt när du anstränger dig, börjar hosta på natten eller behöver ta mer av din luftrörsvidgande medicin. Genom att bli expert på din egen sjukdom ökar du dina chanser att leva ett normalt liv.

Astma kan inte botas helt men den underliggande sjukdomen kan behandlas effektivt med anti-inflammatoriska astmaläkemedel. Det vanligaste förebyggande läkemedlet mot astma är inhalationssteroider som tas dagligen med en inhalator. Inhalationssteroider brukar sättas in om du har besvär av astman minst två gånger i veckan och den luftrörsvidgande medicinen inte räcker till för att hålla sjukdomen under kontroll. Inhalationssteroider förebygger astmaanfall, minskar symtomen, förbättrar lungfunktionen och gör att luftrören blir mindre känsliga. Däremot kan det inte användas för att med en gång stoppa ett astmaanfall som redan startat.

Antiinflammatoriska läkemedel (inhalationssteroider), inhaleras regelbundet och ger ofta god effekt. Om din astma är svår eller om du har både astma och allergi kan det ibland hända att du behöver komplettera med så kallade antileukotriener i tablettform. Förvärras din astma akut kan du även behöva ta inflammationsdämpande läkemedel under en till två veckor.

De vanligaste biverkningarna från inhalationspreparaten är heshet, svampinfektion i munhålan, beläggningar på tungan och irritation i halsen och munnen. Därför är det viktigt att du sköljer munnen ordentligt med vatten efter att du har använt en astmainhalator. Antileukotrienerna kan ge biverkningar som ont i magen, huvudvärk, mardrömmar och humörförändringar.

Doseringen av det förebyggande läkemedlet varierar beroende på din astmas svårighetsgrad. Troligtvis får du ta en högre dos till en början och du får sedan trappa ner när astman är under kontroll. Det är vanligt att ta inhalationssteroiderna på morgonen och kvällen, men om din astma är lindrig och stabil kan det räcka med en gång om dagen. Det kan ta några veckor innan medicinen får effekt, men det är viktigt att du inte avbryter behandlingen. Slemproduktionen och svullnaden i luftvägarnas slemhinnor brukar gå ner gradvis under de första månaderna.

Även om din astma är välkontrollerad kan det finnas tillfällen när du behöver använda dig av luftrörsvidgande läkemedel som snabbt motverkar muskelkrampen i luftrören (som astman kan orsaka) och gör det snabbt lättare att andas. Det finns olika luftrörsvidgande medel - dels sådana som verkar snabbt och under en kortare tid, samt sådana med längre verkan under dagen. Dessa luftrörsvidgande mediciner, kallas beta-2-agonister. Beroende på de besvär du har, behandlas astman dels med kortverkande luftrörsvidgande, ofta med tillägg av inhalationssteroid. Utöver det kan ibland en långverkande luftrörsvidgande komplettera behandlingen. Har man lättare besvär av astma eller till exempel enbart vid ansträngning (ansträngningsutlöst astma), kan det räcka med en inhalator som innehåller snabbverkande luftrörsvidgande medicin. Denna finns både som pulver eller spray.

Vid akut andnöd eller hosta brukar en snabbverkande luftrörsvidgare med kort effektduration ge bra resultat. Effekten kommer snabbt, inom 1-3 minuter, och varar i 3-6 timmar. Därför används den inte som underhållsbehandling, utan passar bättre för dig som har lindrig astma och bara behöver behandling vid vissa tillfällen. Det finns även snabbverkande luftrörsvidgare med lång effektduration, som varar i upp till 12 timmar. Dessa skall bara användas som underhållsbehandling tillsammans med en förebyggande kortisonbehandling vid svårare besvär, aldrig som ensam behandling.

Långverkande luftrörsvidgare ger symtomlindring i 12 timmar. De kan ges som tillägg till förebyggande kortisonbehandling för att under extra jobbiga perioder ge tillräcklig symtomlindring. Vissa astmatiker har så svåra symtom att de är i behov av både höga doser inhalationskortison och långverkande luftrörsvidgare antingen kontinuerligt eller under perioder.

I de fall både inhalationssteroider och långverkande luftrörsvidgare behövs på långvarig basis på grund av svåra astmasymtom kan läkare skriva ut inhalatorer som innehåller båda dessa läkemedel.