Olika typer av astma hos barn

Astma delas ofta in i två typer; allergisk och icke-allergisk astma. Allergisk astma beror på överkänslighet för något eller några ämnen. Icke-allergisk astma kan utlösas av till exempel kall luft, ansträngning eller luftvägsinfektioner.

Spädbarn och barn under tre år kan ofta ha pipande eller väsande andning i samband med virusinfektioner i luftvägarna. Om sådana attacker av andnöd återkommer brukar man kalla det för infektionsastma. Orsaken är ofta trånga luftrör som lätt täpps till av slem och svullnad i slemhinnorna. Om barnet inte har allergisk benägenhet och föräldrarna inte har astma, upphör denna typ av astma i allmänhet före skolåldern, när bronkerna växer och barnets motståndskraft mot virussjukdomar förbättras.

Hos många barn kan en ökad känslighet i luftvägarna kvarstå även om inte någon allergi har utvecklats eller påvisats - detta kan då ofta yttra sig som ansträngningsastma.

Ungefär en tredjedel av barn med infektionsastma utvecklar senare i livet allergisk astma. Risken för detta ökar kraftigt om barnet redan har någon form av allergi eller eksem, eller om astma finns i familjen. Allergi mot katt, men också andra pälsdjur liksom mot björk- och gräspollen, är vanliga orsaker till allergisk astma. I själva verket har upp till 80 procent av barn och ungdomar med astma ett allergiskt inslag.

Många barn med astma har också allergisk rinit, och även omvänt, det är viktigt att komma ihåg vid behandling. Allergisk rinit förekommer hos nästan var femte skolelev.

Symtom vid allergisk rinit är klåda, nysningar, snuva och nästäppa. Orsaken är ett inflammatoriskt tillstånd i näsans slemhinnor som påminner om inflammationen i luftrörens slemhinnor vid astma. Många besväras också samtidigt av klåda, rodnad och svullnad och rinnande ögon (konjunktivit).

Den vanligaste orsaken till allergisk rinit är pollen eller pälsdjursallergi. Om symtomen inte klart kan kopplas ihop med pollensäsong eller pälsdjurskontakt kan orsaken behöva utredas med hjälp av allergitest. Vissa patienter kan ha snuva året runt utan att ha en klar allergisk bakgrund.

Allergisk rinit behandlas i första hand genom att patienten undviker de irriterande ämnena, de så kallade allergenerna. Lindriga symtom behandlas med antihistaminer i lokal form såsom nässpray och ögondroppar eller som systembehandling i form av tabletter. Om antihistaminer inte ger tillräcklig effekt brukar nässpray innehållande kortison ge god lindring. Allergisk konjunktivit behandlas ofta med ögondroppar innehållande kromoglikat eller antihistamin. Uppnås trots detta inte tillräcklig effekt kan specifik immunterapi (hyposensibilisering) övervägas.