Vad är allergisk rinit?

Allergisk rinit orsakas av en IgE-medierad inflammation i nässlemhinnan. En fjärdedel till en femtedel av alla svenskar har idag allergisk rinit och sjukdomen ökar i västvärlden.

Allergisk rinit är vanligare i industrialiserade länder än i utvecklingsländer, vilket anses bero på skillnader i miljö- och livsstilsfaktorer. Andelen drabbade i norra Europa är ganska lika mellan de olika länderna. Allergisk rinit påverkar i stor utsträckning sömn samt prestationsförmåga och påverkar därigenom livskvalitén hos de som är drabbade. Påverkan på livskvalitet för allergisk rinit har i undersökningar visat sig överskrida diagnoser som astma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar.

Vanliga symtom vid allergisk rinit är nästäppa, nysattacker, rinnsnuva och klåda i näsan. Det är även vanligt med kliande, rinnande och röda ögon (konjunktivit), samt av och till klåda i gom och svalg. Allergisk rinit kan vara säsongsbunden eller perenn (helårsrinit). Den vanligaste typen av säsongsbunden rinit orsakas av allergi mot björk- och gräspollen, medan perenn rinit oftast orsakas av pälsdjurs- och kvalsterallergi. Omfattningen av besvären och graden av bakomliggande allergi, dvs. sensibilisering kan variera avsevärt från person till person. Svårighetsgraden av sjukdomen brukar klassificeras som lindrig, måttlig eller svår beroende på hur mycket den drabbade personen lider av symtomen.

Det finns idag ingen känd metod för att förebygga att allergisk rinit utvecklas. För de som redan är drabbade är det en fördel att, om möjligt, undvika kontakt med de allergen som orsakar reaktionerna. Pollen är dock mycket svårt att undvika och det är sällan möjligt att helt undvika exponering för pälsdjurs- och kvalsterallergen. Därför måste sjukdomen även behandlas med läkemedel.

Allergisk rinit innebär en ökad risk för utveckling av astma och de två sjukdomarna uppträder ofta samtidigt. Det beror sannolikt på att slemhinnorna i näsan och bronkerna är relativt lika och att de övre och nedre luftvägarna påverkas av samma inflammatoriska process. När nässlemhinnan provoceras kan det leda till inflammation i bronkerna och vice versa. Vid allergisk rinit är uppmätbar bronkiell hyperreaktivitet vanligt. Sådan hyperreaktivitet förekommer vid astma, men kan även vara en föregångare till astma.

Om astma förekommer samtidigt som allergisk rinit kan symtomen visa sig i form av andnöd, kronisk hosta, tryck över bröstet samt väsande och pipande andning. Kopplingen mellan astma och allergi är stark, 70-90 % av alla astmatiker har besvär med allergisk rinit och 40-50 % av de med allergisk rinit har även astma. Risken för att få astmabesvär är särskilt hög för dem med pollenallergi de år då pollenhalterna är höga samt i samband med fysisk ansträngning utomhus under pollentiden. Vid fysisk ansträngning filtreras inte andningsluften genom näsan varför stora mängder pollen kan deponeras i bronkerna.

På grund av risken för att utveckla astma är det extra viktigt att allergisk rinit utreds, behandlas och följs upp grundligt. Det är dock inte visat att genom att behandla den allergiska riniten med symptomatometika, så minskar risken för att astma ska uppstå. Läkemedel mot allergisk rinit ges oftast lokalt i näsan, men kan även ges systemiskt. Eftersom läkemedlen inte är långtidsverkande krävs i regel underhållsbehandling om riniten är persisterande. Om astma föreligger måste även den behandlas. Vissa läkemedel, som glukokortikosteroider och antileukotriener, är effektiva mot båda sjukdomarna medan andra enbart har effekt på antingen astma eller allergi. Välbehandlad rinit kan i vissa fall förbättra astmasymtom.

_{Dymista® (flutikason/azelastin) R01AD, (Rx.), F. Indikation: Lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Varningar och försiktighet: Behandling med nasala kortikostreoider i doser som överstiger rekommenderade doser, kan leda till klinisk signifikant binjurebarksuppression. Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av azelastin och flutikasonpropionat hos gravida kvinnor. Det finns begränsade data avseende fertilitet. Dymista rekommenderas inte till barn under 12 år eftersom säkerhet och effekt inte har fastställts för denna åldersgrupp. Läkemedelsform: Nässpray, suspension. Styrka: Nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare. Förpackningar: 120 doser (F), 3 x 120 doser (F). Produktresumén senast granskad: 2020-12-05. För mer information och pris: www.fass.se. Marknadsförs av: Meda AB (A Viatris Company), Tel: 08-630 19 00}