Differentialdiagnoser till allergisk rinit

Allergisk rinit kan orsakas av ett flertal allergen och kan ibland vara svår att diagnostisera eftersom symtom som nästäppa, nysningar, rinnsnuva och klåda i näsa och ögon förekommer även i samband med andra sjukdomar. Bland differentialdiagnoserna finns bland annat förkylningsrinit, näspolyper, rhinitis medicamentosa, dvs. rinit orsakat av för lång tids användande av avsvällande nässpray, icke-allergisk rinit, hormonell rinit och tumörer i näsan.

Orsaken till icke-allergisk och icke-infektiös rinit är oklara, men sjukdomen yttrar sig som överkänslighet för vissa irriterande ämnen, exempelvis avgaser, tobaksrök, parfym eller andra starka dofter. Man kan också bli överkänslig mot temperaturväxlingar och kall luft. Besvären debuterar oftast i vuxen ålder. Symtomen är desamma som vid allergisk rinit, men ögonsymtom är mycket ovanliga och bör föranleda till eventuell omvärdering av diagnosen. Till skillnad från allergiska reaktioner finns ingen immunologisk orsak till icke-allergisk rinit. Nästäppan behandlas vanligen med nasala steroider och för rinnsnuva kan antikolinergika vara ett alternativ.

Hormonell rinit är vanligt vid graviditet, då kroppens organ och vävnader – även nässlemhinnan – ibland svullnar. Besvären brukar försvinna efter att barnet fötts, men kan i svåra fall behandlas med lokala steroider. Hormonell rinit förekommer också i samband med hypotyreos och ökad produktion av tillväxthormon.

Långvarig behandling med avsvällande nässpray och näsdroppar kan leda till rhinitis medicamentosa. Det kallas även för nässprayberoende och är mycket vanligt, särskilt bland gravida och personer med icke-allergisk rinit. Rhinitis medicamentosa leder till svullna och rodnade slemhinnor i näsan, vilket yttrar sig som kronisk nästäppa. Tillståndet behandlas med lokal och/eller systemisk steroidbehandling i ett flertal veckor, för att bryta den onda cirkeln där patienten upplever att de inte kan leva utan sin nässpray. Nässköljning med koksaltlösning kan också hjälpa.

Näspolyper kan göra att man får långvarig nästäppa och snuva. Även om de inte är farliga kan de vara besvärliga för den som drabbas eftersom det med tiden kan bli svårt att andas genom näsan. Orsakerna till att man får polyper är inte alltid helt klar men i vissa fall är det allergi eller en långvarig infektion i näsan eller bihålorna som ligger bakom. Sjukdomen är också vanligare hos personer med astma. Polyper kan behandlas med nasala steroider eller, om det inte hjälper, opereras bort. Polyper är i regel dubbelsidiga. Vid ensidiga polyper eller polyper som inte är förskjutbara bör detta föranleda till misstanke om malignitet.

Det finns flera olika typer av cancer i näsan men oftast börjar elakartade tumörer att växa i näsans eller bihålornas slembildande celler. Nästäppa är ett symtom som kan tyda på malignitet, särskilt om den är ensidig och varar mer än fyra veckor. Cancer kan också leda till att man får sår i näsan som inte läker, svullnad eller andra besvär med ögonen, huvudvärk och värk i överkäkständerna.