Orsaker till allergisk rinit

Under vår och sommar är det många som drabbas av allergisk rinit – en besvärlig och långvarig sjukdom med symtom i näsa, ögon och hals och ofta kombinerat med trötthet, vilket beror på en IgE-medierad inflammation i nässlemhinnan. De vanligaste orsakerna till säsongsbunden allergisk rinit är allergi mot pollen från björk och gräs. Allergi mot gråbo är också vanligt.Besvären uppträder då i samband med pollensäsongen och förvärras ofta i och med att pollenhalten i luften stiger. Mögelsporer i utomhusluften under sommarhalvåret kan också ge upphov till besvär från övre luftvägarna hos den som är allergisk för dessa mögel. Rinit kan även vara perenn. Perenn rinit orsakas oftast av allergen från pälsdjur och kvalster.

Ibland kan det vara svårt att identifiera vad som ligger bakom allergisk rinit eftersom symtomen kan vara mycket lika de som uppstår vid icke-allergiska inflammationer i övre luftvägarna. Det gäller särskilt om det inte finns en uppenbar koppling mellan symtom och kontakt med exempelvis pollen eller pälsdjur. Orsakerna till icke-allergisk rinit är inte kända men tillståndet innebär att nässlemhinnan är överkänslig för vissa ämnen i luften, som avgaser, parfym, rök eller kall luft. Rinit kan också vara infektiös och orsakas då av bakterier eller virus. När sjukdomshistoria och symtom inte räcker för att fastställa orsaken till långvarig snuva krävs en allergiutredning med pricktest eller analys av serum specifikt IgE (ImmunoCAP).

Allergi kan definieras som en IgE-medierad symtomgivande inflammation i näsans slemhinna efter kontakt med ett allergen. Kroppens immunförsvar reagerar alltså på ett ämne – oftast ett vanligt naturligt protein, som finns i omgivningen, och som egentligen inte är farligt. Den första gången som en allergisk person kommer i kontakt med ett visst allergen sätts en rad reaktioner igång och kroppen börjar producera IgE-antikroppar mot ämnet.

Om personen fortsätter att utsättas för allergenet som hon eller han inte tål, fångas det upp av IgE-antikropparna och en rad substanser frigörs från basofiler och mastceller, bland annat histamin. Om luftvägarna drabbas så ger reaktionen upphov till allergiska symtom såsom nysningar, rinnsnuva, nästäppa, hosta och klåda. De frigjorda substanserna rekryterar nya celler, vilket gör att den allergiska reaktionen fortsätter och inflammationen sprider sig. När inflammationen uppstår i näsans slemhinnor kallas det för allergisk rinit. Till skillnad från vanlig förkylningssnuva går allergisk rinit inte över så länge exponeringen för allergenet fortsätter. Ibland sprids inflammationen, ögonen (konjunktivit) och de nedre luftvägarna, vilket kan leda till astma och ibland även till bihålorna.

Risken för att utveckla allergi är betydligt högre om det finns allergi i familjen vilket gäller inte minst för allergisk rinit. Hos åttaåriga barn vars föräldrar inte har allergisk rinit förekomsten av allergisk rinit hos barnet 9 %. Om någon av föräldrarna har allergisk rinit är motsvarande andel 15 % och av de där bägge föräldrarna har allergisk rinit så har hela 36 % allergisk rinit redan vid 8 år.

Sannolikt spelar även miljön en roll. Andelen i befolkningen med pälsdjur i hemmet har ökat samtidigt som vi blivit mer mottagliga för allergen. Det är just det senare som bidragit till att allergisk rinit blivit allt vanligare. I hemmet kommer allergen framförallt från pälsbärande husdjur och kvalster.

Det finns i nuläget ingen känd metod för att undvika att utveckla allergisk rinit, men symtom på sjukdomen kan lindras genom att den som är allergisk inte utsätter sig för det han eller hon inte tål. Ofta ges även generella rekommendationer om att undvika tobaksrök och ha tillräckligt god ventilation hemma.

_{Dymista® (flutikason/azelastin) R01AD, (Rx.), F. Indikation: Lindring av symtom vid måttlig till svår säsongsbunden och perenn allergisk rinit, om monoterapi med antingen intranasalt antihistamin eller glukokortikoid inte anses tillräcklig. Varningar och försiktighet: Behandling med nasala kortikostreoider i doser som överstiger rekommenderade doser, kan leda till klinisk signifikant binjurebarksuppression. Det finns inga eller begränsad mängd data från användningen av azelastin och flutikasonpropionat hos gravida kvinnor. Det finns begränsade data avseende fertilitet. Dymista rekommenderas inte till barn under 12 år eftersom säkerhet och effekt inte har fastställts för denna åldersgrupp. Läkemedelsform: Nässpray, suspension. Styrka: Nässpray 125 mikrogram + 50 mikrogram/sprayning, spraybehållare. Förpackningar: 120 doser (F), 3 x 120 doser (F). Produktresumén senast granskad: 2020-12-05. För mer information och pris: www.fass.se. Marknadsförs av: Meda AB (A Viatris Company), Tel: 08-630 19 00}