Astma och allergi går hand i hand

Det är inte ovanligt att personer med allergisk rinit (hösnuva) kan få besvär av astma när de kommer i kontakt med ett ämne som de inte tål. En allergisk astma triggas och/eller förvärras ofta av allergener som pollen, hundar, katter, kvalster eller vissa livsmedel. Astma och allergi går med andra ord ofta hand i hand, särskilt när det gäller astma och allergi hos barn. Om du tar medicin mot antingen astma eller allergisk rinit men ändå inte är symtomfri, kan det tyda på att du antingen inte har rätt behandling eller att du även har den andra sjukdomen. Då är det viktigt att du kontaktar läkare, som kan göra en ordentlig allergiutredning. Acceptera inte att besvären kommer och går. Det kan hända att du behöver behandlas för båda sjukdomarna för att bli symtomfri.

Allergisk rinit är en inflammation i näsans slemhinnor som orsakas av kontakt med ämnen som man är överkänslig mot, så kallade allergener. Inflammationen leder till symtom från näsan, som rinnsnuva, täppthet, nysningar och klåda. Dessutom är det vanligt att få besvär med ögonen, som kan klia, bli röda, svullna upp och rinna, och med luftvägarna i form av astma. Nästan var femte skolelev har allergisk rinit och många av dem har även astma.

Allergisk rinit kan vara säsongsbunden, till exempel om man är allergisk mot björk- eller gräspollen, eller perenn om man är allergisk mot pälsdjur eller kvalster. En del besväras av rinit året runt utan att vara allergiska - det kallas för icke-allergisk rinit. Om du förutom symtom i näsan får hosta och andningssvårigheter när du kommer i kontakt med allergener kan det bero på att din allergi orsakar astma.

För att din rinit inte ska leda till astma är det bäst att i första hand förebygga allergiska reaktioner genom att undvika kontakt med de ämnen som du är överkänslig mot. Oavsett vilken typ av rinit du har är det bra att skölja näsan med koksaltlösning. Vid lättare besvär finns receptfria antihistamintabletter och nässpray med kortison att köpa på apoteket och de ska tas varje dag för att få bäst effekt. För många räcker dock inte detta. Om besvären ändå inte försvinner är det därför viktigt att kontakta en läkare som kan ge dig nässpray som enbart finns på recept. Vid riktigt svår allergisk rinit kan det bli aktuellt med allergivaccinering, då allergenet under en längre tid injiceras i allt större doser för att kroppen gradvis ska vänja sig vid det.

Allergisk astma, eller så kallad atopisk astma, är den vanligaste typen av astma hos barn och ungdomar. Den vanligaste anledningen till att man får allergisk astma är att någon eller båda av föräldrarna också har det. Ungefär 90 procent av astmatiska barn har både allergi och astma, jämfört med 50 procent av vuxna astmatiker, och nästan var femte skolelev har allergisk rinit.

Astma är en kronisk infektion i luftvägarna som gör att luftrörens slemhinnor svullnar. Sjukdomen yttrar sig bland annat genom att man får andningssvårigheter, kronisk hosta och väsande och pipande andning. Om du har allergisk astma betyder det att ditt immunförsvar överreagerar på vissa ämnen som egentligen inte är farliga, till exempel pälsdjur, pollen, kvalster eller vissa livsmedel. När du kommer i kontakt med ämnen som du inte tål kan det förutom allergiska reaktioner som rinnande och kliande ögon, hösnuva och nysningar, leda till astma. Det betyder att du förutom din astmabehandling kan behöva behandlas för din allergi i näsan för att bli kvitt symtomen.

Eftersom astma och allergi ofta hör ihop kan din läkare behöva göra en utredning av dina besvär. Utredningen baseras delvis på dina symtom, din sjukdomshistoria, din hemmiljö och en kroppsundersökning, och delvis på en rad tester som läkaren kan beställa.

Allergi testas normalt med pricktest, blodprov eller födoämnesprovokation. Ett pricktest innebär att olika allergener droppas på huden på underarmen, varpå en sköterska gör ett litet hål med en nål vid varje droppe. En allergisk reaktion visar sig i regel genom att området där ett allergen droppats blir rött, svullet eller börjar klia. Ett blodprov kan visa om kroppen har förhöjda nivåer av allergiantikroppar, det vill säga det som sätter igång en allergisk reaktion. Vid en födoämnesprovokation får man äta små mängder av ett livsmedel som misstänks orsaka allergin för att se om man får en allergisk reaktion.

Astma kan utredas med hjälp av en PEF-mätare, som testar ditt maximala utandningsflöde. Det är också vanligt att läkaren gör mer avancerade lungfunktionstester med en spirometer. En spirometer kan mäta fler lungfunktioner och ger mer utförlig information än PEF-mätaren. Ibland testas lungfunktionen även efter att du har tagit olika astmamediciner, ansträngt dig eller andats in ett retande ämne.