Förbered dig och dina astmapatienter inför pollensäsongen

- Många gånger handlar det om att vara förberedd innan patienten får besvär. Därför kallar vi alltid våra astmapatienter i god tid innan pollen-säsongen så att vi kan se över deras behandling, berättar Göran. Sätter man in behandling eller ökar dosen vid första signalen så blir det bättre effekt. Det gäller både vid pollenallergi och vid förkylning som ger astmaförsämring. Därför är det viktigt att patienten har sina mediciner tillgängliga.

Ett flertal studier visar att både ungdomar och vuxna med astma inte mår så bra som de faktiskt borde kunna göra.

- En vanlig orsak till att patientens besvär försämras beror på att han eller hon inte har tagit sin behandling, säger Göran. Vi har som regel på vår mottagning att alla patienter som kommer hit på besök får visa hur de inhalerar. Det kan ju smyga sig in tokigheter ibland och då kan vi justera det i samband med besöket. Men framför allt påminner vi patienterna om hur viktig underhållsbehandlingen är.

Förutom spirometri och NO-mätning använder vi ACT-test. Men givetvis är det viktigt att ställa följdfrågor till patienten och gå lite på djupet. Får patienten astmakänning av att springa till bussen? Hur fungerar det vid kyla? Blir de tunga i andningen av träning eller av att gå i trappor? Hur fungerade medicineringen förra pollensäsongen?

- Ibland upptäcker vi att vissa patienter, som tidigare enbart behandlats under pollensäsongen, skulle må bra av underhållsbehandling också utanför pollenperioden, menar Göran.

Om den allergiska riniten är välbehandlad, blir astman mer välkontrollerad.

- Patienterna behöver ha en bra grundmedicinering både för luftrören och för näsan. Man måste tänka på båda delarna.

- En del klarar sig med bara antihistamin för sin pollenrinit. Men ofta behövs nasal steroid för att behandlingen av nästäppan och den allergiska inflammationen ska bli effektiv, säger Göran.

Att följa pollenrapporterna och att undvika träning utomhus under pollensäsongen är annars vanliga råd till patienterna.

- Många patienter med astma använder luftrörsvidgare innan träningen. Men om patienten lätt får ansträngningsutlösta astmabesvär kanske grundmedicineringen inte är tillräckligt bra. Här är behandling med inhalationssteroider det som ger bäst skydd mot ansträngningsastma, avslutar Göran. Med god förberedelse och behandling behöver dagens astmapatienter inte gå omkring och må dåligt!

• I en långtidsuppföljning efter tidiga besvär med obstruktiv bronkit/astma är aktuell allergi och kvinnligt kön de tydligaste riskfaktorerna för att ha astma vid 26 års ålder.
• Många patienter växer ifrån sin astma under tonåren. Sedan kan besvären återkomma kring 20-årsåldern. Riskfaktorer för att få tillbaka sin astma efter en besvärsfri period är att man har allergi eller röker.
• I forskning kring risk- och friskfaktorer har Göran Wennergren och medarbetare sett att tidig introduktion av fisk, det vill säga före 9 månaders ålder, minskar risken för astma. Att mamman under graviditeten tar paracetamol är rent statistiskt också en riskfaktor för astmabesvär, liksom antibiotikabehandling under den första levnadsveckan.

Göran Wennergren är en av redaktörerna för boken Allergi och astma hos barn, som kommer att ges ut av Studentlitteratur senare i år. Håll utkik!