Uppföljning vid barnastma

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna, som kan variera kraftigt i svårighetsgrad hos samma patient från tid till annan. Därför är det viktigt att också medicineringen är flexibel och att läkarkontakterna styrs utefter behovet.

Det förutsätter att föräldrar till astmatiska barn, och så småningom även barnet självt, lär sig att bedöma hur allvarliga astmasymtomen är. Uppföljning av symtom ger god information om hur astman utvecklar sig.

Behandlingen bör effektiviseras om:

• Snabbverkande luftrörsvidgare tas oftare än 2-3 gånger i veckan
• Ansträngningar orsakar sådana symtom att barnet inte kan vara lika rörligt som kamraterna inom barnomsorg eller i skolan
• Barnet har nattliga symtom varje månad.

Eftersom läkarbesök ofta sker med ett halvårs eller ett års mellanrum kan användandet av en symtomkalender bidra till en mer detaljerad bild av barnets astmasjukdom. En noga ifylld symtomkalender hjälper till att hitta lämplig medicinering och dosering och att reda ut faktorer som förvärrar astman.

PEF-mätning (den maximala lufthastigheten vid utandning, Peak Expiratory Flow) i hemmet ger en bra bild av astmans utveckling hos större barn. PEF-värdena skall noteras minst några dagar varje månad och alltid när patienten förändrat medicineringen eller när astman förvärrats. När astmasymtomen förvärras ska tätare mätningar noteras och om PEF-värdet vid upprepade tillfällen sjunker till 80-85 procent av barnets bästa PEF-värde bör medicineringen ökas. När läkaren har fått en tillräckligt klar bild av barnets astma kan barnet och/eller barnets föräldrar få ytterligare instruktioner om en anpassad astmamedicinering.

Ungefär vart femte barn har haft astmasymtom före två års ålder. Vart tredje av dessa har fortfarande besvär vid skolstart. Astmasymtom som endast förekommer vid luftvägsinfektioner upphör ofta före skolåldern. Hos cirka hälften av barnen och ungdomarna försvinner astmasymtomen under 10-20-årsåldern, men kan i en del fall återkomma i tidig vuxenålder. Om barnet är allergiskt eller utsatt för tobaksrök ökar risken för bestående astma. Med dagens effektiva mediciner och omhändertagande har både sjukhusvistelse och dödlighet i astma kraftigt kunnat minskas - trots att antalet astmatiker ökat.

Referens: J O Warner. Third International Pediatric Consensus statement on the management of childhood asthma. Pediatric Pulmonology 1998; 25 (1): 1 - 17