Läkemedelsbehandling vid astma

Läkemedelsbehandling mot astma fokuserar på att dämpa den kroniska inflammationen i luftvägarna. Eftersom inflammationen är kronisk och kan variera i svårighetsgrad, är det viktigt med regelbunden behandling med inflammationsdämpande läkemedel. Vid astmasymtom ska därutöver luftrörsvidgande medicinering tas. Föräldrarna och barnet ska få instruktioner om att följa och justera medicineringen utifrån variationerna i astmasymtomen.

Snabbverkande luftrörsvidgande läkemedel används som akutbehandling vid astma. De lindrar snabbt andningssvårigheter såsom väsande andning och hosta. De ska tas direkt när astmasymtomen uppkommer och behöver inte tas när symtomen är under kontroll. De snabbverkande luftrörsvidgarna förebygger också ansträngningsastma. De kan med fördel tas innan ansträngning, i synnerhet innan en inledd astmabehandling är under kontroll.

Luftrörsvidgande läkemedel finns framför allt för inhalation såsom pulver eller spray. Till små barn används spray med behållare (så kallad spacer). Pulverinhalatorer är de i särklass vanligaste inhalatorerna till barn från 6-7-års ålder och uppåt. De vanligaste snabbverkande luftrörsvidgarna är salbutamol (Ventilastin Novolizer®, Ventoline Diskus®, Ventoline Evohaler® och Buventol Easyhaler®) och terbutalin (Bricanyl Turbuhaler®).

Inhalerade kortikosteroider, inflammationshämmare, är grunden i all astmabehandling. De dämpar astmainflammationen, som är den bakomliggande orsaken till astman. Tack vare de inhalerade kortikosteroiderna kan astma hos de flesta barn numera hållas under kontroll.

Rätt använda ger inhalerade kortikosteroider sällan biverkningar. De ska tas regelbundet som underhållsbehandling, vilket för många astmatiker innebär behandling året runt. Det är viktigt att patienterna fortsätter att ta sina inhalerade steroider även då besvären lindrats. Annars är det lätt att besvären återkommer eftersom inflammationen ofta är kronisk.

Minsta möjliga effektgivande dos ska dock användas och man kan därför behöva anpassa dosen utifrån astmans variationer. För en del patienter räcker det att bara använda sin inhalationssteroid periodvis. För till exempel pollenallergiker kan det räcka att inhalera inflammationshämmare under pollensäsongen. Eventuell nedtrappning av medicinering bör anpassas i samråd med läkare utefter symtombilden och resultaten vid lungfunktionsundersökningar.

De vanligaste inhalerade kortikosteroiderna är budesonid (Novopulmon Novolizer®, Pulmicort Turbuhaler, Giona Easyhaler®), flutikason (Flutide Diskus®/spray(heter Flutide Evohaler), mometason (Asmanex Twisthaler®), Ciklesonid (Alvesco®).

Långverkande luftrörsvidgande läkemedel ger längre effektduration än de snabbverkande luftrörsvidgarna, cirka 12 timmar jämfört med cirka 4 timmar. De används ofta som underhållsbehandling vid astma eller som tillägg i de fall där inhalerade steroider inte ger tillräcklig effekt.

Vanliga långverkande luftrörsvidgare är formoterol (Formatris Novolizer®, Oxis Turbuhaler®) och salbutamol (Serevent Diskus®/spray (spray heter Serevent Evohaler). Långverkande luftrörsvidgare och inhalationssteroider kan ges i fast kombination och finns då som budesonid/formoterol (Symbicort Turbuhaler®) och flutikason/salbutamol (Seretide Diskus®/spray=Seretide Evohaler). Ett annat alternativ i astmabehandlingen är leukotrienantagonister som finns i tablettform. I Sverige finns montelukast (Singulair®). Leukotrienantagonister är ett alternativ vid astmabehandling där inhalerade steroider inte är lämpliga eller ger otillräcklig effekt.

Inhalerbar astmamedicin kan ges som aerosol (spray) eller som pulver. Barn i skolåldern kan vanligtvis ta sitt astmaläkemedel i pulverform, det är den beredningsform som används i särklass mest i Sverige.

Små barn måste dock inhalera sin astmamedicin via en areosol, spray, eftersom de varken har tillräcklig inandningskraft eller förmåga att använda en pulverinhalator. Sprayen kopplas då till en behållare (spacer) som i sin tur är kopplad till en mask som hålls tättslutande över barnets näsa och mun. Barn från tre års ålder kan ofta inhalera direkt från spacern och behöver därför inte masken. Användande av spray kräver alltid spacer för att behandlingen ska vara effektiv. Pulverinhalatorer aktiveras av kraften i inandningen av personen som inhalerar genom inhalatorn. Från 6-7 års ålder kan barn i allmänhet börja använda pulverinhalatorer då deras lungfunktion är tillräckligt stark samt att de också förstår skillnaden mellan in- och utandning.

Alla inhalatorer kräver något olika inandningsteknik för att läkemedlet så effektivt som möjligt skall nå lungorna. Därför är det viktigt att alltid prova ut lämplig inhalator och då och då kontrollera inandningstekniken.

Referens: Allergi och astma hos barn och ungdomar. Regionalt vårdprogram. Medicinskt programarbetet. Stockholms läns landsting 2006.